Nästa artikel
Premium När vi skjuter upp sysslor medvetet, trots att det får negativa konsekvenser, kallas det prokrastinering. Och det gäller att vara vaksam. Om det här beteendemönstret tar över för mycket kan det orsaka en hel del onödigt lidande.
De flesta känner nog igen det där med att gärna skjuta upp en svår arbetsuppgift, disken eller storstädningen. Sådant som känns mindre roligt att ta tag i, helt enkelt. Men prokrastinering kallas den här typen av uppskjutarbeteende först då vi medvetet skjuter på en uppgift – trots insikten om att det kommer att få negativa konsekvenser. När prokrastineringen ställer till det i större utsträckning kallas den patologisk och blir ett dysfunktionellt beteendemönster som gör det
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Nytt verktyg ska stärka lärmiljön för barn med autism i förskolan
- Så kan arbetslivet anpassas vid autism och adhd
- No excuses: Vad innebär skolmodellen – och vad säger forskningen?
- "Önskar man kunde förstå vilken stor skillnad DBS kan göra vid OCD"
- Kritikstormen mot arbetet med nya läroplanerna – det här har hänt
- Världsautismdagen – här är några lästips med autism i fokus
- Riksrevisionen: Brister i skolmyndigheternas kunskapsstöd till lärare