– Det finns ett stort intresse i såväl den psykiatriska vården som inom kommunerna för att använda sig av peer support och bygga upp en verksamhet i Sverige där människor med egna erfarenheter kan arbeta som stödjare inom vården, säger Kjell Broström, intressepolitisk ombudsman på NSPH i ett pressmeddelande.
Flera länder i världen, bland annat Nya Zeeland och USA, har redan professionellt, vårdinriktat kamratstöd.
Studier visar att patienter som möter en patientstödjare som har liknande erfarenheter bakom sig får ökat hopp om möjlig förbättring, vilket har lett till färre inläggningar och kortare vårdtider. Inom slutenvården kan en kamratstödjare ha som uppgift att exempelvis skapa förtroende hos patienten, bidra till att undvika stigmatisering, dra igång aktiviteter och vara med och förbereda för hemkomsten när det är dags.
Inom kommunen kan uppgifterna i sin tur handla om att uppmuntra till social aktivering och fysisk träning och erbjuda planeringsstöd kring studier, sysselsättning eller arbete.
Det är ett treårigt projekt, som de hoppas ska leda fram till en certifiering för peer supporters.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Snabbkurs i autism och adhd – här är 7 läsvärda Special Nest-listor
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Hon skriver om livet som skuggsyskon till en bror med autism och IF
- Studie undersöker internetbehandling för unga med dysmorfofobi
- KRÖNIKA: Jag väljer att älska det här livet i alla lägen, även när jag hatar det
- Samir Badran om adhd-diagnosen: "Jag har problem med struktur i mitt liv"
- Hjärnkoll på minnet