Sedan den nya skollagen inträdde 1 juli 2014 har antalet åtgärdsprogram halverats. Det beror på att skolan inte längre behöver upprätta åtgärdsprogram för elever som kräver anpassningar som skolan anser kan utföras inom ramen för den vanliga undervisningen av skolans personal. Det betyder också att det blir betydligt svårare att utvärdera och följa upp insatser eftersom de inte förs in i åtgärdsprogram.
Ansvarig för utredningar kring om elevens svårigheter kan utföras inom ramen av den vanliga undervisningen eller inte är rektorn på skolan. Om eleven är i behov av större insatser och stöd ska åtgärdsprogram upprättas och uppföljas och utvärderas kontinuerligt.
Exempel på insatser vilka utgör särskilda stödåtgärder och kräver upprättande av åtgärdsprogram är: särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång eller studiehandledning på modersmål.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Snabbkurs i autism och adhd – här är 7 läsvärda Special Nest-listor
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Studie undersöker internetbehandling för unga med dysmorfofobi
- Hon skriver om livet som skuggsyskon till en bror med autism och IF
- Rektor Linnea: ”Elever med svårigheter klarar sig bättre i en strukturerad skolmiljö”
- KRÖNIKA: Jag väljer att älska det här livet i alla lägen, även när jag hatar det
- Samir Badran om adhd-diagnosen: "Jag har problem med struktur i mitt liv"