Av de ärenden som rör elever med npf handlade 13 procent om flickor och 59 procent om pojkar mellan 2013 och 2015, skriver tidningen Specialpedagogik. Övriga berörde blandade grupper.
För att försöka ta reda på vad den här snedfördelningen beror på har SPSM, i en ännu opublicerad studie, gått igenom flick- respektive pojkärenden. Slutsatsen är att ett stort mörkertal ligger bakom det låga antalet flickärenden, det vill säga flickor som inte upptäcks av sina lärare i skolan.
– Vi upptäckte snart att de flickärenden som kommer till oss är pojklika, det vill säga de rör flickor som är utåtagerande och som påverkar klassen och lärarna i stor utsträckning. Då är läget så pass akut att skolan ber om rådgivning, säger Charlotta Pettersson, projektledare för studien på SPSM, till tidningen Specialpedagogik.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Snabbkurs i autism och adhd – här är 7 läsvärda Special Nest-listor
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Hon skriver om livet som skuggsyskon till en bror med autism och IF
- Rektor Linnea: ”Elever med svårigheter klarar sig bättre i en strukturerad skolmiljö”
- Studie undersöker internetbehandling för unga med dysmorfofobi
- Bente Danielsson lanserar Funkity som svar på funkisföräldrars adminbörda: ”Vi gör människor funktionshindrade genom systemet”
- KRÖNIKA: Jag väljer att älska det här livet i alla lägen, även när jag hatar det