Klubbat och klart: Nationellt mobilförbud i skolan

Under onsdagen den 3 juni stod det klart, det blev ett rungande stöd i riksdagen för de nya lagförslagen. Från och med höstterminen 2026 blir det ett nationellt mobilförbud i samtliga svenska grundskolor och på fritids – även på rasterna.

I praktiken kommer dock flera elever få ha mobilen under hela skoldagen eftersom rektorn ska kunna bevilja undantag, till exempel av pedagogiska eller medicinska skäl. Även barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fick ett särskilt omnämnande i propositionen:

”Det kan också vara så att en elev t.ex. på grund av psykisk ohälsa har särskilda skäl att vid olika tillfällen snabbt kunna kontakta vårdnadshavaren. Vissa elever, t.ex. elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kan ha särskilda behov av mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning.”

Mobilförbudet är en del av ett stort förslagspaket för bättre trygghet och studiero i skolan – se faktarutan nedan.

Generellt positiva anekdoter – men finns undantag
Mobilförbud är inget nytt. Redan 2007 kom den första skrivningen som möjliggjorde konfiskering av elevers mobiltelefoner, och i dag uppskattas kring 80 procent av grundskolorna ha någon form av mobilförbud som rektor beslutat om. Stor del av effekterna med ett möjligt mobilförbud har sannolikt redan trätt i kraft. De typiska anekdotiska rapporterna är tandagnissel inledningsvis från eleverna när mobilförbuden trätt i kraft, mer umgänge på rasterna, många lärare upplever färre störningsmoment och mer fokus bland eleverna på lektionerna. Vanligt är också att eleverna behåller mobilen ändå, en OECD-rapport indikerar att tre av tio elever rundar förbudet på olika sätt. En mindre grupp rapporterar att elever med autism drabbas negativt, då oumbärliga mikropauser med mobilen ersatts av att behöva interagera med omgivningen i högre utsträckning till följd av mobilförbudet.

Spretiga studier och lika spretiga resultat
När du tar klivet från anekdoter till studier så är forskningen spretig, det är också ont om svenska och nordiska studier om mobilförbudens effekt i skolan. Rent resultatmässigt hävdar en OECD-rapport ett starkt samband mellan elevers kunskapstapp och mobilanvändning – men har mötts av invändningen att ett orsakssamband är svårt att fastslå. I en översikt där sju studier ingick gällande skolprestationer efter mobilförbud, så visade fyra studier förbättrade skolprestationer medan tre studier fann ingen signifikant effekt.

Forskningsfynden lutar generellt mot att eleverna som har det kämpigast med skolprestationerna är den grupp som gynnas mest av ett mobilförbud. Elever med adhd har pekats ut som ett exempel på en sårbar grupp som oftare blir distraherad och uppslukad av mobilen.

I ett remissvar från Karolinska institutet spåddes en måttlig effekt av ett nationellt mobilförbud, just eftersom mobilanvändningen redan begränsats i så hög utsträckning på lektioner. Hypotesen är att det nationella mobilförbudet i skolan framför allt kan leda till mobilfriare raster, och att det kan tänkas förbättra elevernas välmående generellt.

Kritiken: Mer komplext än bara mobiler
Planen är att mobilerna ska samlas in i början av skoldagen och återlämnas vid skoldagens slut, 95 miljoner kronor har avsatts för att skolor ska kunna skapa lämplig mobilförvaring. Facket har flaggat för att lärare inte vill belastas med ansvaret för denna mobilhantering, och i tidningen Vi Lärare har skepsis luftats vid flera tillfällen mot mobilförbudet, som kallats ”plåster på en avskuren halspulsålder” av dåvarande ordförande för Sveriges Lärare. Skoldebattören och läraren Maria Wiman sågade förslaget när Tidöpartierna presenterade idén i december 2023.

”Av allt man kan göra för svensk skola är det alltså just mobilerna man riktar rampljuset mot. Inget snicksnack om flera lärare, mindre klasser, mindre administration, stabil elevhälsa eller bemannade skolbibliotek. Allt är de där jäkla telefonernas fel”, skrev hon i Vi Lärare.

”En majoritet av Sveriges rektorer efterfrågar förbud”
Bland politikerna är det nära konsensus om att mobiler ska bannlysas från klassrummen, under riksdagsdebatten den 27 maj sa Joar Forssell (L) att det nationella mobilförbudet handlar om att säkerställa att regler är enhetliga i skolor landet över, och Josefin Malmqvist (M) pekade på en efterfrågan från rektorer.

– En majoritet av Sveriges rektorer efterfrågar ett nationellt mobilförbud, för de ser att mobiltelefoner distraherar på lektionerna, stör elevernas koncentrationsförmåga och skapar utmaningar då olika skolor har olika regler om det, inte minst när eleverna går mellan olika stadier eller byter skola, sa hon.

Under debatten framfördes kritik från oppositionen om onödigt detaljstyre.

– Regeringen slår på stora trumman när det gäller den nya lagstiftningen, men den kommer inte att göra så stor skillnad […] Det är klart att det säger någonting om hur man ser på de yrkesaktiva i skolan när man säger att rektor inte klarar av mandatet att fatta beslut om mobiler på sin skola. Vi lyfter upp det till lag i stället. Vi får väl helt enkelt vänta och se hur lyckat det blir, sa Camilla Hansén (MP).